Blinka lilla stjärna där

Tiden flyger och igår var det snöstorm i ordets rätta bemärkelse. När jag gick i Kungsträden på väg mot Operan var det mjukt och vitt under mina stövlar, och det gnistrade så fint, och jag tyckte det var bedårande vackert. Orsaken till kaos men det rår inte snön och vintern över, kaoset är i första hand människornas fel. Lilla söta N sjunger sånger för mig i vardagsrummet och i operakören finns bara en enda verklig stjärna. Hon är ändå kvar, oavsett, och det är viktigt. Lyrisk när jag åkte hem, ty opera är fantastiskt, och dessutom satt Hanna från Oscars i fyran bredvid och talade lyckligt om glädjekicken i att spela Singin in the rain. Mitt livs mest ostrukturerade tenta är snart inlämnad, men nu har vi teater/film-block, dvs det som jag föredrar. Just keep going on.