Vera och de kromatiskt fallande skalorna

Jag läser teatervetenskap. Och 5-poängskursen Opera på Musikvetenskapliga Instutionen, med lite för mycket noter och skalor, men, skall man kunna titulera sig operaexpert (i sinom tid vill säga) finns det inget val.. Monterverdis Poppeas kröning tycker jag oavsett var alldeles underbart vacker.

Dagens musik:
En apa som liknar dig, Olle Ljungström

Godnatt.

Småkakor med sylt

Du är min kanelbulle bland alla torra Mariekex tycker jag är en av de finaste kärleksförklaringarna uttryckta i ord. Det säger allt. Du är den unika och den som lyser upp - och den med socker på. Jag lyssnar på Bennys November-skiva, inspirerad efter att ha hört lite om den kommande hyllningen på radio idag, som jag skall se nästa fredag. Hade det varit i musikvetenskap jag hade skrivit C-uppsats hade jag utan tvekan valt någon form av Benny-tema. C-uppsats om älskade Kristina från Duvemåla var ett alternativ, men det faller på att man inte får se inspelningen - och på att det vore att nostalgisera, det hade aldrig gått att skilja på känslor och konkret fakta.

I världen sker mycket, som att min lillasyster blivit ett år äldre - över en natt - sjutton år och närmare mig. Och min kusin har börjat på sjuksköterske-utbildning, det tycker jag är coolt. Igår åt jag italiensk kaffeglass som var gudomligt god och jag är tillfälligt beroende av ananas, inbillar mig att frukt ger energi. För det behövs. Även om det blir ljusare om mornarna är det fortfarande alldeles mörkt, tur det finns levande ljus. Imorgon skola och sommarjobbssökande.

Godnatt.

Brel och backar

Snömodd och usel kondition, förbryllande människor och du och jag under stjärnorna. Små uppförsbackar här och var, men vi säger att hinder är till för att övervinnas. Man behöver inte alltid ha ett mål med det man gör, så länge man följer sin lust och sina känslor. Idag stod dessutom en liten notis i tidningen om henne, H med den vackraste rösten, och det har jag också varit glad för hela dagen. Barnsligt lycklig faktiskt.

Fantastisk Brel på Vasan igår. Visor i dramatiserad form på scen är sådant som man får se för sällan, denna föreställning utgör ett undantag och jag sparar den i mina "älska-teater-och-musik-innerligt"-ögonblick. Rakt in i hjärtat är deras underrubrik och ingenting är självklarare.

Min uppsats skall bli bäst.

Är det nån som har en våning åt mig?

Återigen är jag där, i fasen jag-måste-flytta-nu-annars-får-jag-spjuck. Vill också ha en egen lägenhet på Söder med Josef Frank-tapeter, rött överkast och en målad haiku på väggen. När man var liten trodde man att tjugo var åldern då man var gift och hade barn.. Idag är tjugo någonting annat.

I övrigt händer inte särskilt mycket, men jag är glad ändå. Denna vecka bestod till det största av att lära sig hitta på Stockholmsmässan, min nya arbetsplats, med en yta som är oändlig. På mässan Formex fanns designtanter i svart och Marimekko, feminina herrar och en och annan söt liten bebis, vilka alla drack caffe latte och åt briesmörgås med vaniljmarmelad av det utsökta priset 77 kronor. Svenska Moderådet hade ingenting att säga till om i den frågan, däremot hade de valt att designa caféts utrymme totalt i vitt och koppar - idealiska färger att fika i..

Imorgon är det universitetsstart - teatervetenskap och opera 5 poäng - och La Traviata-alternativet för min C-uppsats är borträknat sedan jag läst recensionerna av premiären. Allra helst vill jag göra receptionsstudier av publik, får hoppas att Barbro är vänligt inställd till det. Paris om en månad och mamma är fruktansvärt avundsjuk, för jag får se Don Giovanni på Bastilleoperan med Peter Mattei (mammas favorit näst efter Anders Ekborg) i huvudrollen. Hon får nöja sig med Brahms Requiem den 22a i Konserthuset, inte lika förtjusande.

Nu skall jag ut i snön. Må väl.

Tango och triumfer

Hjärtat mitt kan inte säga nej..

Let's dance - tango - och stressad intervju med andfådd operasångerska i nya radioprogrammet Schüldt i P2. Hennes äldsta dotter heter Greta. Skall mitt barn också heta. Greta eller Ester, som betyder stjärna på portugisiska.
Stormigt och annorlunda känslor, upp och ner och ingenstans, men jag tror det ljusnar snart för idag sken solen i flera timmar. Inskriven på teater-vetenskapen är jag, och turligt nog har vi introduktion nästa vecka. Min ordning saknar ord och den klara frågeställningen känns långväga ifrån. Umgicks med M igår, en pärla och en trygghet, i sommar har vi känt varandra i fem år - en lång och minst sagt föränderlig tid. Idag är ljusår från då, och det är skönt. Somliga människor är bara och så länge de finns så ordnar det sig.

Tillbaka till middagslagandet (jag har blivit så huslig att mamma knappt tror sina ögon..).

Låt mig gråta i din närhet, låt mig skratta av din kärlek, låt mig älskas trots de brister jag bekänner..

Chock

Listorna över de vanligast förekommande namnen på nyfödda barn år 2006 får mig i chock, lättupprörd som jag stundtals är. Emma och Lukas. Emma?! Mjukt och lent men ack så uttjatat, Emma var troligen populärast också för tjugo år sedan. Lukas har jag aldrig gillat, men namnet är åtminstone inte lika icke-innovativt som Emma. Mina favoriter återfinns betydligt längre ner, och risken att de skall befinna sig på 10-i-topp tills jag får barn är turligt nog inte så stor i detta landet-lagom-är-bäst-och-vi-ska-alla-vara-udda-på-ett-likadant-sätt..

Mio, min Mio

Min. Ordet sätter man före för att betona kärleksfullt, min Mio, min.. Jag söker sommarjobb på Astrid Lindgrens Värld och önskar att hon levde och kunde anställa mig för mina kvalitér "kan alla Astrids sagor utantill" och "Astrids största beundrare" istället för som nu, efter kriterierna tyska och serviceerfarenhet. Bullerbyn, mitt hjärtas Bullerbyn, hur kan man älska någonting så? Litteratur kan hämma och feluppfostra. Men - och i detta fall - god litteratur kan omhulda, skydda, inspirera, lära klokt, förena, förundra, väcka till skratt och få dig att se och förstå dig själv. Säg den terapikurs som är bättre än Emil i Lönneberga.

Idag hände en oväntad mycket bra sak och jag skall göra mitt bästa för att få förtroende.

Vi förvirrar oss bort på fel spår. Ingen älskar jag som du.

Guldkorn

Livet vandrar vidare och jag med det. Positivt överraskad blir man stundom, som över små besked mitt i vardagen, vilka gör att man vågar tro lite till. Likaså de vänliga och trevliga människorna - dem älskar jag. Stormiga och regnkalla januaridagar som denna blir ljusare tack vare dem. I begynnelsen var månntro alla så, innan människan uppfann de "andra" egenskaperna.

Igår var jag på operaworkshop, en häftig upplevelse. Lorangas musik är visst inte så sömnig, åtminstone inte Matlagarvisan på enbart flygel i ett stort, stort, rum vid Karl XII:s torg. I ögonblicket föds konsten.

"Gå på känsla!" Ja. Känsla och lust skall man alltid gå på, men det behöver man också höra. Alldeles så som man vill höra orden jag får viskade i mitt öra, på natten, då ljusen slocknat och ingenting är omöjligt.

Natten är dagens mor, kaos är granne med Gud

Eller Det är slut mellan Rödluvan och vargen som det finns en ungdomsbok vid namn av. De norénska dramerna ger mig en munter och glädjefull eftermiddag - inlindat i sorgsamma och fullkomligt galna neurotiska papper naturligtvis - men jag kunde ändå känna förströelse. Som ett litet barn en gång sade om en pjäs barnet sett, det var roligt när mamman grät. Någon som missat poängen? Scenens kristallkrona föll i golvet och alla små pärlor flög omkring, och då älskade jag teater så mycket som man bara kan göra när det är riktigt bra. Se den.

I övrigt har jag ätit chokladmousse och givit mamma en fin födelsedags-present. Strukturerat kaos är rubriken på mitt liv, men det måste ordna sig. I stjärnorna skymtas sanningen och när man minst anar det så föds en gnutta hopp. Mozart kan rädda mig annars, i sin fallskärm. Jag vill återfödas som koloratursopran. Alternativt som Kristina Lugn, alldeles så som hon ter sig, coolast på jorden och trettondagskonsertens största (och nästan enda..) behållning. Ingen annan kan skriva så vackra kärleksdikter och så igenkännande strofer.

Längtar oerhört.

Under ett fönster och sjunger

I januari fryser nyisen och vi drar sjalarna tätare kring oss. I januari är kvällsluften rå att andas in. I januari vänder vi ner blickarna och ser inte på varandra. I januari är den ensamma ensammast och den övergivna övergivnast. I januari längtar vi bort och därför är det än mer väsentligt att finnas nu och här - för att vi längtar. Men den ljusa strålkastaren lyser upp Södra Teaterns vy och i somligas universum gnistrar det ändå. Götgatan den fjärde. Mina egna pärlor är till oumbärlig hjälp och nytta. Avsaknaden av solljus kan ersättas med annan slags skönhet och personlig förströelse.

Inse det som du har försökt att lära mig. Det som vi har diskuterat nätterna igenom, i långa midnattskonversationer på telefon, det som vi har talat om oändligt antal gånger. Älskliga lilla människa, inse det.

Nytt år

2007 inleds med nattlig promenad längs Hornsgatan, under stjärnorna med lilla stora A - min bästa vän och oumbärliga kompanjon - och jag tänker att detta måste bli ett gott och bra år. Det är min enda ambition, det och att våga. Nyårsafton innebar i övrigt lyxig middag och glädje, och nyårsdagen blev en sovdag som avslutades med en oväntad kortslutning. Eld är farligt.

Min nya Filippa K-tröja är finast, min chef är söt och drömmar är till för att förverkligas. Vi bestämmer det.

din älskling är försvunnen
han kommer ej igen
när det dagas
Veronica, Veronica,
slå upp din parasoll,
din vän har gått ifrån dig
men spelar det nån roll?
det finns så många andra,
du hittar säkert en,
när det dagas..