Blå andetag

Blå andetag och vackra höstdagar i Stockholm. Hela jag spretar åt tusen olika håll, samtidigt som jag känner mig oerhört målmedveten. What is this feeling frågar jag mig, ögonblicket innan jag inser det. Låt livet vara här och nu. Låtsas som att inte framtiden finns. Rousseau, läser jag om, den franska författaren som under 1700-talet skapade ideal om barn som följdes länge. Hans uppfattning om flickor respektive pojkar får mig att bli lite arg, och så svävar jag ut i en beskrivning av hur jag ser på barnens väl i detta galna samhälle.. Helst av allt vill jag ta dem alla i mitt knä, alla de som föds med föräldrar som inte tycks veta sina barns bästa eller föräldrar som inte har kunskapen att ta hand om sina barn, och ta med dem till Dockteater Tittuts Längel blå eller BUS - barnens underjordiska scen, och stryka in kärlek i deras hår så att de blir trygga och lyckliga barn. Ikväll nycirkus på Orionteatern.