4 januari 2007

Under ett fönster och sjunger

I januari fryser nyisen och vi drar sjalarna tätare kring oss. I januari är kvällsluften rå att andas in. I januari vänder vi ner blickarna och ser inte på varandra. I januari är den ensamma ensammast och den övergivna övergivnast. I januari längtar vi bort och därför är det än mer väsentligt att finnas nu och här - för att vi längtar. Men den ljusa strålkastaren lyser upp Södra Teaterns vy och i somligas universum gnistrar det ändå. Götgatan den fjärde. Mina egna pärlor är till oumbärlig hjälp och nytta. Avsaknaden av solljus kan ersättas med annan slags skönhet och personlig förströelse.

Inse det som du har försökt att lära mig. Det som vi har diskuterat nätterna igenom, i långa midnattskonversationer på telefon, det som vi har talat om oändligt antal gånger. Älskliga lilla människa, inse det.

Inga kommentarer: