Långt innan min stjärna gick upp över denna stad

100:e föreställningen med stora leenden och allmänt spex. Förevigt kommer man att kunna flytta in i sin teatervärld, teatern kommer alltid att finnas, och jag tänker galet att jag skulle sätta scenkonst framför mat om jag var tvungen att välja. Vad är en formfranska mot en skönsång? Vad är en pasta bolognese mot en monolog om kärlek? Vad är en grekisk sallad mot en ensemblescen a lá Tolvskillingsoperan?

Jag blir "vuxen" av att umgås med vuxna människor och du är en sådan person som är bra att prata med. Juni månad idag och jag försöker skapa så mycket sommar det går i detta mittemellanväder - ömsom sol, ömsom regn och ingen ordning. Man får aldrig ge upp. Man ska aldrig ge upp. Man skall inte vara för duktig, samtidigt som man skall lyckas fullt ut. Motsägelse är ordet. Men nog ordnar det sig? I sinom tid, i sinom tid.. I övrigt vet jag ingenting - förklara för mig.