Jag och Isabelle övade just användbara fraser i teckenspråksvärlden, däribland "jag älskar dig", "jag tycker om opera" och konst-begrepp såsom "konstnär", "musik" (spela med fingrarna) och "skådespelare." Sedan insåg vi att opera måste vara ett av de mer oväsentliga orden, då en döv person ändå inte hör musikstilen och sången..? Eller kan man höra inombords?
Ännu en hösthelg har förflutit, fort, och det känns lite som att livet bara rinner förbi. Så många drömmar som aldrig riktigt kommer till skott, utan bara gror där bakom hjärtat. Och ändå en ljuvlig tillvaro, med röda tända ljus om nätterna, klar himmel och positiva omdömen, och lilla H som sover sött i sin vagn i solen. Ambivalent är det, och kommer väl alltid att vara. Hur vi än vrider och vänder på det, du och jag, når vi inte ända fram. Det är Stockholm i oktober, och lite kyligt här och var, men varmt på nästa blad. Allting kan man inte begripa men trots det är det så oerhört självklart det som är och jag vill aldrig ändra på någonting. Aldrig.
Godnatt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar