Kvällsbubbel

om du blundar framför spegeln så var snäll och kom ihåg
att vi är inte vackrare än du

I Paris var det vår, och jag solade på trappan till Bastilleoperan, vilket var den byggnad jag såg mest under mina dagar i den franska huvudstaden. Ett äventyr i sig att bege sig till Centre Pompidou utan E som sällskap och dessutom med minimalt ont om tid, men det slutade väl och jag tycker om Paris, i synnerhet sådant som att äta pain du chocolat till frukost och promenera längs de stora boulevardgatorna och handla på Fnac och ja, Paris, kort och gott. Don Giovanni i dunklet - ljusteknikerna strejkade - på lördagkvällen var en fantastisk operaupplevelse, på opera i sig lär jag aldrig tröttna, däremot ställer jag mig mer tvekande till den särskilda bransch som opera definitivt är. Motsägelsefull men inbjudande, generös men begränsad - för alla eller finkultur? Det finns en dubbelmoral i den som inte är förståelig.

Ikväll har jag halsont, trots vaniljte med honung, men IKEA med A var perfekt och mellan de rosa fåtöljerna och bokhyllan Billy fanns tid för eftertanke. Vi vet ingenting och ändock allting, du och jag. Små tecken här och var får jag, men sedan då? Jag önskar att brevet på posten betyder att det finns en möjlighet också för mig. Innerligt önskar jag det. Ljusnar det med våren, undrar jag..

Ledsen, men tror att du vet vad jag menade, tror att du har det likadant ibland.