Olle Adolphsson. Jag behöver två par ögon för att leva.. Utflyktsdag med pappa och lillasyster, till ett slott vid vattnet med goda mazariner och vidunder-lig sommarutsikt. Jag tycker om att vara på färd längs en väg - och jag tycker om att vara lite ledig. Vi vänder blad i almanackan och vips är det höst. Gäller att njuta av det ljus som finns, även om det stundom känns ganska mörkt.. Saknad i mitt hjärta och små bitar som skaver i mitt bröst. Jag är inte van. Om det ens går att vänja sig. Jag betvivlar det.
Kronprinsessans födelsedag och imorse - och ännu - är jag liten rojalist. Kungahovet är en traditionsbunden företeelse, ett välkänt begrepp, i en föränderlig värld och kungafamiljen är goda representanter utomlands för Sverige. De kostnader deras arbete utgör är en petitess i sammanhanget, det finns så oändligt mycket annat som får långt mycket mer pengar än det i själva verket är värt.. Politikers eviga babbel (läs Almedalen) till exempel.
Nedräkning. Samlar ihop små och stora kort i en av mina vackraste lådor och fylls av förundran. Allt är skönhet när man ser det genom den blicken, genom de ögon som glittrar av värme och hopp. Förtrollade av en enda persons varande.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar